Nu är jag här igen...
Åter tillbaka, hinner inte skriva alla dagar, vet inte vart tiden tar vägen, så nu tar jag min lunch i anspråk för detta.
Igår åkte jag och M till pappas lägenhet och tömde frysen, vi gjorde det enkelt för oss och slängde allt från frysen i soprummet, det var troligen för gammalt allt som fanns där. Syrran N jobbade igår kväll så vi fick sköta oss själv, sa det till M, tänk att vi jobbar så snabbt när vi får vara ifred, när inte N kommer med synpunkter och förslag hur saker ska göras, förlåt N...., så hemsk är du inte...
Vi käkade ett "SUPERMEAL", kanske inte det nyttigaste men fort gick det, både att få maten och att svälja den.
Skjutsade hem M efter detta och åkte på Ica och handlade, det saknades lite mat hemma, behövde fylla på förråden lite.
Glömde att berätta att vi även rullade ut deras gamla 740 på gården, de ville frigöra utrymme i garaget, så nu är det väl ett nytt projekt i huset, kul....ser fram emot det...då slipper jag vara hemma...ensam...
Efter detta satt jag bara i soffan framför TV:n och häckade, pratade med en kompis på mobilen, men var alldeles för trött för att orka med det, sa att vi fick prata idag istället.
När jag väl hade lagt mig så kunde jag inte somna, tryckte igång radion och lyssnade på "Karlavagnen", minns inte att jag hörde så mycket så jag måste ju ha somnat rätt så fort, var skittrött imorse ändå. Jag antar att det kommer efter, resan till Stockholm kostade nog på fastän det kändes helt OK då..
Läste igenom DN innan jag gjorde mig klar för jobbet, hann även att snålläsa lokaltidningen innan jobbet började, tänk att det är sällan det står något intressant i tidningen...
Efter jobbet idag måste jag nog åka till pappa, orkade inte med det igår och syrran N hade varit dit på dagen innan hon började jobba, han var inte inne då, var väl troligtvis hos kvinnan som han umgås med mest hela tiden.
Ikväll ska jag iväg på möte med N och M, hoppas att det dyker upp några nya där, intressant med nytt folk.
Kanske nån mer som följer med ner till Stockholm 1--3/6, vi får väl se...
På fredag efter jobbet ska vi ut och äta, vi brukar träffas en fredag i samband med lön och gå ut och äta och dricka gott, ser redan fram emot det, trots att P inte är med denna gång, det låter som att vi blir många denna gång, flera av dem som är föräldralediga ska följa med. Det blir kul att träffa dem igen, det är ju ett tag sedan vi sågs, måste ha varit på personalfesten...
Hoppas bara att man mår bra på lördag? brukar ha en tendens att alltid må dåligt dan efter, än om jag bara druckit en öl.
Har försökt att ringa en vän under lunchen men vännen finns visst inte tillgänglig nu när jag hade möjlighet att prata, och kanske även behövde det, får väl försöka lite senare istället...
Kom på en annan grej jag gjorde igår kväll, jag satt och läste igenom några papper som jag skrivit ut från internet, jag funderar på att skaffa mig 1 orm, eller 2, får väl se hur det blir...
Det är mycket man måste tänka på, ska försöka prata med någon som har orm för att få veta lite mer. Kollade på Blocket igår och det fanns flera till salu och även någon som skänktes bort, letade även efter terrarium. Fick leka med en orm förra veckan hon en kompis G, fick även se när hon matade dem, skithäftig. Har frågat henne flera gånger om jag får köpa hennes ormar men det verkar omöjligt, får väl tjata mer, kanske...återkommer mer om detta ämne så att ni får veta vad som händer.
Nu är min lunch nästan slut, så...
vi hörs/syns
Kram
Long time no seen.....
Nu är det flera dagar sen vi hördes...
I torsdags var jag och syrran N och hennes kille M i pappas lägenhet och plockade ihop en del av de sista sakerna.
En stor del av dem ska N ha, så det fraktade jag och M till hennes hus på fredag. Vi fick även ihop en hel del prylar som skulle kastas och det körde vi till soptippen under fredagen också. Tillsammans med M och N's skräp så blev det 3 resor till soptippen.
När vi gjort klart detta så försökte vi få upp den gamla torkställningen på deras gård, det var lite jobbigt men vi lyckades till slut, vi frigjorde säker 25 m², så nu finns det gott om plats för att vända en bil. När vi var klar med det så åkte vi och köpte en torkvinda som vi satte upp, gården ser mycket bättre ut nu.
Senare på eftermiddagen började vi med gillestugan i källaren, där en del överblivna saker hamnat som N och M ej har användning för just nu, när N slutade började hon att gå igenom en del av de lådorna så att det blir säkert en ny tur till soptippen. Jag tog själv reda på en del saker som de ej har användning för, hellre än att de skall skänka bort det.
På lördagen åkte jag, M och ett annat par(G och P) till mötet i Stockholm , åkte klockan 5:40 och kom hem 00:10, men det var det värt, kommer att berätta mer om mötet i ett annat inlägg.
Söndagen tillbringades hela morgonen i sängen, var tvungen att sova igen det som jag tappade på grund av resan på lördagen.
När jag vaknat till blev det en tur till N och M för att se hur de mådde, blev även diskussion om lördagens möte, om när, var och hur man skall kunna använda sig av det.
På eftermiddagen så var vi och grattade Z min yngsta dotter som fyllde år och eftersom jag aldrig fick veta vad hon önskade sig så fick hon pengar av mig. De kommer säkert till användning, hon och hennes mamma skall åka på semester tillsammans i sommar.
Hon (Z) bjöd på en tårta med marängotten ovanpå den var det hemmagjord dajmglass, jättegott, sedan hade hon även citronmarängpaj fylld med jordgubbar, även den var jättegod.
Efter detta åkte jag till pappas lägenhet för att hämta nyckel till städerskan, vi har varken tid eller möjlighet att göra det själv, förhoppningsvis är det värt pengarna, både för oss och hon som ska städa.
Idag har jag även pratat med P min arbetskamrat som för närvarande är tjänstledig, hans helg hade väl inte varit så bra som han hade hoppats. Han skulle få ha sin son hos sig och så skulle hans bror och hans barn komma dit, när det var dags för honom att hämta sonen så talade hans f.d. om att det inte skulle gå, de skulle ha släktträff så att han kunde inte få ha sin son, givetvis blev P både ledsen och arg. Hon hade aldrig nämnt detta när de bestämde att han kunde ha sin son. P tror att det är hennes föräldrar som styr/bestämmer detta för när han pratar med sin f.d så brukar de kunna enas till slut.
Känns svårt när man inte kan stötta honom mer än genom ett telefonsamtal, men det är väl bättre än ingenting, hoppas att P känner så också. Har i alla fall berättat för P att jag brukar skriva om honom och han tyckte att det var OK, så nu har jag ryggen fri.
Nu måste jag börja att jobba igen, slut på administrativ tid, återkommer kanske senare under dagen...
Känner mig lite ledsen, en av mina "stammisar", Papamac, har bestämt sig för att lämna oss, jag kommer att sakna honom enormt och tror säkert att fler kommer att göra det, hoppas att han kommer tillbaka...
Om inte, så får ni vänta..
vi hörs/syns
Kram
Problem med att blogga...
Igår kväll satt jag och skrev ett långt inlägg och när jag skulle publicera, så skulle jag vara tvungen att logga in igen.. och inte hade jag sparat det som utkast... nu har jag lärt mig att spara under tiden som jag skriver för att det inte ska hända igen.
Problemet är att jag inte kommer ihåg allt som jag skrev så nu får jag inte delge er detta.
Har kollat igenom mina "stammisar" och en del har inte skrivit nåt nytt ännu, får väl kolla längre fram under dagen för att se vad de varit med om.
Idag kan jag gå hem från jobbet vid 3-tiden, då blir det direkt till pappa, igår var jag inte dit, syrran N "offrade sig" och åkte dit innan hon började att jobba.
Ska gå ut med syrrans hund när jag varit hos pappa, hon har åkt till Sundsvall, antagligen för att shoppa. Har lovat att hämta hennes sambo M när han slutar, om han inte bestämmer sig för att gå hem?
Har inga andra planer för kvällen, får väl se vad den har i sitt sköte.
Måste försöka få tag i mina döttrar för att höra vad de har planerat i helgen, har inte pratat med dem på några dagar.
Har fått erbjudande från M att följa med till Stockholm på lördag för att lyssna på en föreläsare som ska vara intessant. M har hört honom förut och säger att det är värt den resan för att få lite information och inspiration. Syrran N, jobbar i helgen så hon missar det, men det blir nog eventuellt 3 till som ska med på detta. Resan till Stockholm tar väl i alla fall 6 timmar+ 4 timmar föreläsning och så cirka 6 timmar hem, jobbigt men hoppas att det är värt den tiden, vi får väl se...
Nu är min administrativ tid över, måste börja jobba igen.
vi hörs/syns
Kram
Ännu en ny dag...på arbetet och i mitt liv...
Denna dag började med sovmorgon, tills mobilen ringde, det var någon som tyckte att det var dags att kliva upp. Vaknade med en dunkade huvudvärk, det har gått över nu, efter några Ipren.
Satt och läste igenom DN, både dagens tidning och söndagens som jag inte hann med att läsa på grund av städning, tvätt och bloggande.
När jag hade duschat så ringde min syster N och frågade om vi skulle åka till pappa eller om jag ville åka dit själv, det slutade med att vi besämde oss för att åka tillsammans innan arbetsdagen skulle börja.
Åkte på stan och fikade, får väl räknas som min frukost, hämtade N klockan 12:30 för en tur upp till pappa. När vi kom dit så hade han damsällskap, kvinnan som han börjat att umgås med och det är väl helt OK, om han känner att det är rätt och han är lycklig så accepterar vi det.
Direkt från pappa till jobbet och försöka att hitta en arbetsplats då jag jobbar kväll, min vanliga plats var upptagen och då vi ej har fasta arbetsplatser så får man acceptera att det ibland blir att flytta på sig. I vanliga fall arbetar jag bara dagtid och eftersom jag alltid är först på arbetsplatsen så kan jag välja var jag vill sitta. Jag tycker om att vara ute i tid, sanningen å säga går jag hit tidigt bara för att kunna läsa den lokala morgontidningen i lugn och ro, jag betalar inte 175:-/månad för den, det är den inte värd... inte i mina ögon.
Jag har även pratat med P idag, skickade ett mail till honom men innan jag fått svar från honom så ringde han upp mig, men då jag var upptagen i ett samtal så ringde jag upp honom när jag blev ledig. Han berättade om resten av hans flytt och att han måste börja att röja ikväll när han kommer hem, de flyttade bara in alla grejor så att en del saker som han behöver hamnade i hans förråd. Han hade även träffat sin son igår under en liten stund.
P har fått en arbetsplats tillsammans med 2 andra kollegor och han tycker att de verkar trivsamma och trevliga men inte så bra som vi på den här arbetsplatsen ... kändes skönt att höra.
Vi har bestämt att försöka hålla kontakt via mail och telefon så får vi se vad som händer med att jag ska åka och hälsa på honom och om han återkommer till oss eller om han stannar i närheten av sin son.
Nu måste jag försöka att avsluta detta, min administrativa tid är över för tillfället återkommer kanske senare.
vi hörs/syns
Kram
Min Pappa....
Han var rätt så duktig på att träna och vi kunde se vissa framsteg, men jag tror att om han kommit i behandling snabbare så skulle det nog gått bättre.
Han försöker att träna men det verkar inte göra så stor nytta. Han blev änkling för cirka 1 ½ år sedan och efter det så har han blivit väldigt gammal på en gång.
Under tiden som mamma fanns vid hans sida så tror jag att hon pushade honom till att träna ofta, men när hon blev sjuk så orkade inte hon med det längre.
I och med att hon(det kommer även ett inlägg om mamma senare) blev inlagd på sjukhus och senare avled så blev pappas liv mycket sämre, jag tror att han tappade lusten att leva, när han blev ensam.
Under hösten 2006 så ramlade pappa när han stod vid diskbänken för att diska och då bröt han sin axel och det var inte slut med det. I oktober föll han igen och då bröt han sin höft och blev inlagd på sjukhuset. Tur i oturen var att det var höger höft, där han redan hade sämre rörlighet.
Under tiden som han var där så beslöt doktorn att de skulle operera bort en tå på höger fot, den hade dött på grund av hans diabetes. Denna operation förändrades så att de valde att ta bort hela foten, då mådde han väldigt dåligt och hade ont, trodde aldrig att han skulle klara sig. Det ville inte läka så hans doktor tyckte att de skulle amputera honom ovanför knät, både för att han troligen skulle slippa smärtan och för att infektionsrisken var mindre då.
Den operationen gick bra och efter cirka 1 vecka så började vi se en förbättring på pappa när vi kom dit för att hälsa på. Jag och min syster N turades om att åka dit, någon av oss var där varje dag. Eftersom jag lever ensam och inte har några tider att passa (annat än arbetstider) så åkte jag även dit på min lunch, för att se till att han åt någonting, jag tror att det var bra, att någon tjatade på honom så att han åt någon mat.
I och med att han blev amputerad som hade doktorn pratat om att han kanske skulle kunna ha en protes och vi tyckte det lät hoppfullt eftersom problemet för honom innan amputationen var att högerbenet inte riktigt ville hänga med och ibland vek sig för honom.
När han ansågs färdigbehandlad så flyttades han till Rehab, där han blev kvar tills de ansåg honom färdigbehandlad och redan då hade de sagt åt honom att det var nog ingen mening med en protes eftersom han hade så dålig balans.
Vi barn tyckte inte om detta beslut då vi ansåg att den doktor som gjorde operationen hela tiden pratat om att han skulle kunna ha en protes.
Vi har accepterat detta nu, men än idag flera månader efter kan pappa tjata/prata om protesen, han har till och med ringt till den läkare som han hade på Rehab.
Ny flytt till kommunens rehab. Anledning till detta var att han vid vårdplanering förklarat(med hjälp av oss barn) att han omöjligtvis kan flytta hem igen, då han är i behov av hjälp hela tiden, till exempel vid toalettbesök.
Nu har han fått ett eget särskilt boende där tillgång till personal finns dynget runt och vi har flyttat en del av hans möbler dit och det börjar att kännas rätt så hemtrevligt.
Han har även träffat en kvinna som han umgås rätt så mycket med, tror att han tyckte det var jobbigt att berätta det för oss barn, han trodde nog att vi misstyckte. Jag har i alla fall inget emot det och jag tror inte att min syster N har det heller, inte vad hon sagt i alla fall.
Det känns som han lever upp lite igen, efter allt jobbigt som hänt sedan han fick sin stroke.
Min pappa var en väldigt duktig idrottsman när han var yngre och nu känns det jobbigt när vi sitter och tittar igenom alla hans album med tidningsurklipp på vad han åstadkommit tidigare i sitt liv, känns lite orättvist hur han blivit drabbad.
Etersom man ej vet vad framtiden har i sitt sköte.
Lev väl och lev det nu, lev det som att varje dag vore den sista, då vi inte vet när det är dags att hämtas hem, filosofiskt eller hur......, vet inte var jag fått detta ifrån, kanske läst det någonstans, tror inte att jag stulit det...
Jag kommer troligtvis att skriva mycket mer om min pappa men det känns som det räcker just nu.
vi hörs/syns
Kram
Tvätt och städdag...... med mera
Under tiden som jag höll på att städa kom min äldsta dotter K och hennes kille hit och hälsade på, vi fikade lite och K spelade lite tv-spel och när de åkt så städade jag klart.
Min yngsta dotter Z hörde av sig via sms och ville veta om jag skulle åka till pappa, i så fall ville hon följa med och hälsa på sin farfar. Han bor på ett särskilt boende sedan mitten av december eftersom han ej kan klara av att bo ensam längre.
Det kommer ett inlägg om min pappa senare.
Jag och Z, tillsammans med hennes kille och upp och hälsade på pappa/farfar och han blev jätteglad när vi kom dit, han hade inte träffat Z på ett tag. Vi var där under cirka 1 timme innan det var dags för mig att åka hem för att börja med tvätten.
Lovade pappa att komma dit imorgon innan jag börjar jobba, ska jobba kväll imorgon och då är det för sent för att åka dit efter jobbet.
När jag skjutsat hem Z och hennes kille åkte jag hem för att starta upp den första maskinen med tvätt, efter jag gjort det så åkte jag till min syster N och hennes kille M. Jag ville höra hur de hade haft det under matstafetten, de hade haft jättekul, och de mådde bra bägge två, ingen av dem var bakis idag, ovanligt...
M frågade om jag skulle följa med honom till Stockholm på lördag, det är visst nåt möte där med en bra föreläsare, M har hört honom tidigare och vill att vi ska åka dit, får väl se om det blir så, har sagt att jag är intresserad.
När det gäller att tvätta så tycker jag inte om det heller men det är ett nödvändigt ont, om man ska ha något att ta på sig så är det nog bara att tvätta...Jag var klar i tvättstugan vid 21-tiden och sedan var jag tvungen att bädda sängen eftersom jag även tvättade sängkläderna. Nu är det i alla fall gjort.
Eftersom min syster N frågade om jag inte bloggat nåt idag när jag var där så tänkte jag att det är väl bäst att försöka få ner nåt idag också. Så nu sitter jag här igen, vet inte om min dag är speciellt intressant men det känns rätt så skönt att sitta här och skriva, kan inte förstå hur enkelt det är att få ner en massa ord, jag tror inte att jag pratar så här mycket i vanliga fall men när jag skriver så känns det enkelt.
Jag har inte pratat med P nåt idag men tänker försöka att ringa honom imorgon för att höra hur hans första dag på nya jobbet varit, kommer att kännas konstigt att han inte finns på jobbet när man kommer dit. Jag antar att det kommer att kännas så ett tag innan man vänjer sig. Jag har inte berättat för P att jag skriver lite om honom, måste man det?? Men, det man inte vet lider man ju inte av, är det inte så??
Eftersom jag har sovmorgon imorgon så hade jag tänkt att kolla på poker på tv om jag inte blir sittande här framför datorn, hela kvällen. Den här veckan jobbar jag kväll måndag och tisdag och så har jag ett dagpass på onsdag, sedan är det ju en röd-dag på torsdag och en semesterdag på fredag, känns som en rätt så bra vecka, hoppas att NI även har/får en bra vecka, om den blir bra vet ju ingen i förväg men man kan ju hoppas.
Nu hör jag att Pokermiljonen börjat så jag avslutar nu..
vi hörs/syns
Kram
Äntligen helg...
Idag har jag hjälpt en arbetskompis P att packa/lasta en släpvagn, han har tagit tjänstledig för att jobba på annan ort under cirka 6 månader, det gick jättebra att lasta släpvagnen med alla grejor.
Han ska flytta, alltså lämna alla oss arbetskamrater, känns jättetungt, vet ju inte om han kommer tillbaka hit igen.
En viss förståelse har jag eftersom P är separerad och har sin son söderut, men samtidigt är jag självisk, jag tappar en bra arbetskompis/kompis som jag kommer att sakna enormt mycket, det är tur att det finns telefoner.
Vi är säkert många som känner så men jag tycker samtidigt att det är viktigt att han finns tillhands för sin son, barnen är det viktigaste som vi har, eller...?
Han har tjatat och vill att jag kommer och hälsar på honom under semestern och jag tror.. att jag lovat detta.
P lovade att höra av sig när han kommit fram, bara för att tala om att allt är OK. Han ringde mig bara några timmar efter han åkt och började prata om nån bilolycka, frågade honom om de skulle få vänta länge på att kunna fortsätta resan, då berättade han att de väntade på polisen. Dum som jag är så fattade inte jag att han var inblandad i olyckan....
P berättade att han gjorde en omkörning och under den omkörningen kör ytterligare en bil om honom ( 3 bilar i bredd) och svänger in tvärt framför honom och tvärnitar (bromsar) så P har ingen möjlighet att stanna utan kör in i bilen framför. Han säger att han är OK, även hans bil ser ut att ha klarat sig bra, den andra bilen är det värre med.
Den bilen kördes av någon som P tyckte var "anabolstinn", storvuxen och väldigt aggresiv, han hotade även P med stryk, jag hörde denna person själv under vårt samtal att han sa att han bromsade bara för att P låg så nära honom. Hur kan man riskera liv och lem på både sig själv och sin familj, bara för att ge P en näsbränna, jag fattar det inte...
Ringde upp P ïgen lite senare, bara för att höra hur det gick när polisen kom dit, han berättade att de inblandade hade fått lämna varsin redogörelse, där P påtalade för polisen att han blivit hotad av denne person. Poliserna sa att nu var det upp till försäkringsbolagen att ta ställning till detta, hoppas att det går bra för P. Han brukar skoja om sin otur och talar om att han är född fredag 13:e, det verkar stämma.
Påminde honom igen om att höra av sig när han kommit fram, det spelar ingen roll hur sent det är..., vill veta att det gått bra för honom.
Har pratat med mina döttrar idag, de har åkt en sväng med sin mamma till Sundsvall för att shoppa, troligen kläder inför studenten och skolavslutningen, så ingen träff med dem idag, men det finns ju många dagar kvar ännu i mitt liv, det hoppas jag i alla fall, men man kan ju aldrig vara säker.
Ikväll skulle de kolla på schlagerfestivalen och mysa, mysa skulle jag kunna tänka mig men inte schlagerfestivalen, fy attan. Hoppas att jag hittar nåt annat på TV.
Jag är "fyllchaffis" ikväll, min syster N och hennes sambo M, är med på matstafetten, skjutsade dem till ett par utanför stan där de ätit förrätt tillsammans med ett annat par. Skjutsade dem till ett nytt par, som är värd för varmrätt och ska snart hämta dem där, då för att skjutsa hem dem, de ska ha efterrätt här. Sedan ska alla par mötas upp på en av stans restauranger.
Hoppas att de mår bra imorgon.
Måste åka nu.
vi hörs/syns
Kram
Nu har jag kommit ut....
YES:: jag har tagit steget och vågat lämna ut adressen till min blogg till min syster och några andra vänner, det är svårt att låta någon annan läsa vad man tycker och tänker, när man känner sig lite underlägsen, jämfört med dem är så duktiga på att skriva/blogga.
Jag har redan fått återkoppling/feedback från dem att det är bara att fortsätta skriva, känns jättebra.
Får se om jag vågar lämna ut adressen till min äldsta dotter, hon bloggar också och är jätteduktig på det, törs jag...?
Eftersom jag fick några minuter över så passar jag på att skriva lite till, det känns rätt så bra att skriva ner tankar och funderingar här, så att de inte bara snurrar runt i huvudet.
I mitt jobb pratar jag med många personer, men då lyssnar jag mest och kommer med råd och tips, jag är en bra lyssnare.
I privatlivet så är det inte så många som jag umgås med och delar mina tankar med, några få finns väl till hands men inte alltid när jag behöver dem, mobiltelefoner är bra, eller hur....
Det kan vara väldigt frusterande när man behöver prata av sig och inte kan nå den/de man behöver av olika orsaker, men det kanske kan bli bättre med tiden.
Nu kommer pessimismen fram igen, det kommer att bli bättre med tiden, får väl förändra det som jag kan förändra/påverka. resten åker ner i låda 2.
Ibland undrar jag hur stor låda 2 är, hur mycket ryms där? Jag tror att min låda är enorm, känns som att det är mycket som man inte kan påverka i sitt egna liv och omgivning, som hamnar där.
Måste försöka att avsluta detta inlägg, kommer nog tillbaka senare igen.
vi hörs/syns senare
Kram
En liten stund över för att skriva nåt..
Min syster har en tendens att bli väldigt stressad, när allt inte går lika fort som hon tycker att det bör göra, men det är helt OK, vi vet hur hon är, man behöver inte bry sig så mycket. Hon sa till oss häromdagen att "så här lång tid tar det inte på Roomservice", att försöka förklara för henne att programmet bara är en timme och att man ej får se alla problem som uppstår för dem, verkar hon inte vilja förstå, man ska inte bry sig så mycket, lägg det i låda 2.
Det som jag lägger i låda 2 är saker som jag ej själv kan påverka, ingen mening att reta upp sig över saker som man ej kan göra någonting åt. Det var en föredetta arbetskompis som lärde mig detta för flera år sedan när jag var sjukskriven under en längre period och mådde väldig dåligt, kommer att skriva mer om det längre fram i något annat inlägg.
Har inte planerat någonting till helgen ännu, har pratat med mina döttrar men ännu ej bestämt något med dem, får väl ta tag i det igen.
Jag har varit in och kollat till mina "stammisar"(bloggarna som jag läser varje dag) men några av dem hade inte hunnit att skriva nåt än. En av dem PapaMac hade beskrivit en känsla som jag själv känner igen sedan tidigare, eftersom jag själv separerat och inte alltid kommit överens med min föredetta.
Känner det som att det är viktigast att barnen har det bra än om vi inte alltid tycker/tänker likadant.
Det är väl konstaterat att män och kvinnor tänker olika, ibland funderar man över om inte vi män måste vara tankeläsare för att inte stöta sig med kvinnor??
Nu måste jag sluta, återkommer senare.
vi hörs/syns senare
Kram
I'm back
Jag har varit rätt så upptagen "utanför arbetet", hjälper min syster och svåger i huset, det är roligare än att hålla på hemma hos mig. Vi håller på att göra om hallen, spackling, slipning och målning, tror att det blir klart ikväll.
Egentligen är det ganska perfekt att vara hos syrran, då behöver jag inte ens laga mat, då får man bli mätt där istället. Ibland orkar jag inte laga mat själv, det är så tråkigt att laga mat till en person och även att äta ensam.
Sedan jag skrev förra gånger så har jag hittat ett antal (9 st) bloggar som jag läser varje dag, det blir nästan som ett gift att läsa vad de andra skriver. Jag tror säkert att jag kommer att hitta ännu flera, ju mer man läser ju mer nyfiken blir man på de olika personerna, deras situation och livsöde.
Hittade en som skrivs av en man som nyligen separerat och jag känner igen en stor del av hans tankar och funderingar från min egen separation för cirka 2 år sedan. Det känns lite som en tröst att man inte är ensam med sina ibland "tokiga tankar".
Jag har 2 döttrar som bor kvar hon sin mamma och de bor på samma ort som mig, de börjar snart bli vuxna och har sitt eget liv och ibland känns det som de inte har tid att träffa "sin gamla pappa", surt va? Vi försöker i alla fall ha telefonkontakt några gånger i veckan, men ibland är även det svårt, de är upptagna med sina saker och jag med mina.
Kom på nu att jag ska ringa dem ikväll, kanske kan bjuda dem på middag till helgen så vi får en möjlighet att umgås. Min äldsta dotter ska snart ta studenten och jag måste försöka få veta vad hon vill ha i present, min yngsta dotter fyller år denna månad och det är lika svårt att få veta från henne vad hon önskar sig i present.
Jag kanske skall fråga den yngsta vad den äldsta vill ha och tvärtom, då kanske jag får något tips i alla fall.
vi hörs/syns senare
Kram
