260 Bedtime...

...nu är det dags för att gå till sängs, och som vanligt blir det ensam, men det är väl helt okey, jag vill ju egentligen leva ensam, men ibland känns det som jag skulle vilja ha sällskap.
Har väl skrivit det här ett antal gånger tidigare,  ibland kan jag sakna att få gå och lägga mig i sängen med någon och att få vakna med någon i sängen kan ju också vara härligt.
Fan, va flummigt det här låter....
Men, som man brukar säga, "man kan ju inte både äta kakan och ha den kvar", det stämmer nog rätt så bra.
Önskar er alla en god natt och så hörs vi imorgon igen.

Vi hörs/syns
Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0