240 Lunchtime...

...och lite till, nu har jag haft min lunch och eftersom jag gick ut och käkade med M igår, så valde jag att äta soppa, ja, jag vet att jag äter soppa ofta, men det är så gott och så blir man inte proppmätt av det, känner mig inte så trött när jag gjort det, paltkoman infinner sig inte.
Har lite tid över nu efter maten så jag tänkte att några ord kan jag väl få ner.
Fick ett mail imorse från en av  mina bloggkompisar, det var angående ett inlägg som jag kommenterat och kompisen ville förklara sig lite och det lämpade sig inte att skriva om det på bloggen av olika anledningar, tror att vi har rett ut detta tillsammans nu, om inte så får du väl höra av dig igen...
När jag läser vissa inlägg på någon blogg så kanske jag kommenterar med mina synpunkter och åsikter och ibland så kanske det kan kännas som att jag snokar eller är för nyfiken, och visst kanske det är sant, men när någon skriver om känslor och funderingar som jag känner att jag känner igen så vill jag berätta hur jag gjort/gjorde, vill vara ett stöd, inte en som "gottar" sig i det som är jobbigt för den bloggaren.
När man har en blogg så känner jag att man hela tiden får tänka sig för lite vad man skriver, så det blir väl någon sorts censur hela tiden, man vill ju inte lämna ut vissa personer så att de känner sig utpekade. Det är ju inte det som är tanken med att beskriva någon/något, utan för mig, kan det vara att jag vill förklara varför jag gjorde så eller tänkte så, vet inte om ni fattar vad jag menar, kanske bara är en massa svammel...
Nu när jag bloggat ett tag så kanske jag inte är så anonym som jag tidigare var och det är då som jag känner att jag måste tänkta mig för vad jag skriver.
Som jag skrivit tidigare så är denna blogg till för mig och mina egna tankar och funderingar, och visst, ni får ha synpunkter på vad jag skriver, det är helt okey, men jag själv väljer om jag vill ändra eller ta bort ett inlägg, visst ni får försöka att påverka mig och kanske lyssnar jag på er åsikt, men jag själv bestämmer...
Känns som det blev ett tråkigt inlägg det här, men samtidigt så måste det kanske sägas,  och...

Vi hörs/syns
Kram

Kommentarer
Postat av: Tessa

Jag tycker att i sin egen blogg ska man väl kunna skriva vad som helst såvida det inte skadar någon med avsikt. Om folk inte tycker om ens blogg så är det ju enkelt för dem att sluta läsa den? OCH JAG LÄSER MASSOR med bloggar av ren nyfikenhet :-D

Jag tycker du bloggar bra, om lite ditt och lite datt så fortsätt du :-D

2008-09-24 @ 13:03:31
URL: http://tesza.bloggspace.se
Postat av: LillaNisse

>Tessa:håller med dig, tack så mycket.



Kram

2008-09-24 @ 13:11:37
URL: http://lillanisse.blogg.se/
Postat av: A

Visst är det ens egen blogg.... Jag har försökt vara anonym i min men flera har fattat vem jag är... Fast jag är inte så rädd för att lämna ut mig själv =) Det enda jag kan känna är ju om någon av grabbarnas kompisar skulle fatta men det tror jag inte.... De vill ju inte att någon ska veta om deras bekymmer.....

Jag älskar att blogga och jag älskar att få synpunkter och hjälp av er andra =)

Keep up the good work....;)

Kram

2008-09-24 @ 19:09:07
URL: http://amittilivet.blogg.se/
Postat av: Anonym

Vart har du tagit vägen?

2008-09-25 @ 09:14:39
Postat av: Anonym

Love trip!?

2008-09-25 @ 10:14:44
Postat av: Anonym

Love trip!?

2008-09-25 @ 10:17:06
Postat av: Tessa

Lööööve triip or....? ;-)

Du har varit så osynlig..., dina inlägg är saknade av både mig och din syster som är här just nu...

(vi är ju leeeediga idag)

2008-09-26 @ 11:32:47
URL: http://tesza.bloggspace.se
Postat av: LillaNisse

>Anonym:jag är här..

>Anonym:What???

>Anonym:What???

>Tessa:What? visst har jag varit osynlig, läs mitt senaste inlägg..



Kram

2008-09-26 @ 13:01:03
URL: http://lillanisse.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0