Har nyss...
....kommit hem. Efter jobbet åkte jag direkt hem för att hämta min dator, åkte därefter till M och N, vi hade kommit överens om att vi skulle äta tillsammans. Det är kul att få nåt sällskap när man ska käka, så tack N och M för att ni tänker på mig, så jag slipper att sitta ensam.
Dagen på jobbet har inte varit allför stressig, ibland känns det jobbigt när det är för lite att göra, har inte haft tid för att blogga eller kolla på Facebook under dagen, all min "röda tid" var inbokad med annat administrativt arbete, ingen rast ingen ro... Jag kände mig riktigt trött när jag kom tilll M och N.
Vi testade att koppla upp oss på videosamtal och det funkande rätt så bra, en liten fördröjning kan man se men det är överkommligt.
Hade lite svårt att somna igår kväll, låg och tänkte på nåt som hände under kvällen och som låg kvar i mina tankar när det var dags för att sova. Har nu fått dessa tankar utredda och nu känns det lite bättre, än om inte allt är som man vill så känns det skapligt....
Jag har inte varit till pappa idag, N och M åkte dit under dagen, de har varit lediga idag, pappa äter värktabletter för tillfället så de tyckte inte att han var så mycket att hälsa på idag. Han blir lite lullig när han äter värkmediciin och det är lite svårt att föra ett normalt samtal med honom, det första han sa när dé kom var: -varför kommer ni hit? N sa
att vill du inte ha nåt besök då? -Jo, visst, och då känner man sig riktigt välkommen??
Ikväll måste jag försöka att komma i säng lite tidigare än vanligt, ska hämta Z på järnvägsstationen, hon kommer med tåget mellan 5 och halv 6. Hon har varit iväg på träningsläger i Tyskland, och som vanligt när hon åker iväg, så åkte hon på en förkylninig, hon har varit med och tränat i alla fall, vi har haft kontakt via sms, så hon har hört av sig varje dag. Ibland är hon väldig duktig på att hålla kontakt, men ibland fungerar det lite sämre, vi kan nog båda bli bättre på det. Menar inget ont med det Z, hoppas att du förstår vad jag menar?
När detta är gjort måste jag försöka att sova lite till, åker till Sundsvall senare under lördag, ett möte nu igen, får hoppas att det blir bra och givande. Jag ska åka med N och M och så är det en annan kille som ska följa med också, tror nog att vi blir 10--15 personer härifrån i alla fall.
Försöker även att hålla koll på msn, samtidig som jag bloggar, men just nu är ingen av mina vänner online, men det är ju fredag och de är väl upptagna med nåt annat?
I morgon fyller N år, får väl passa på att gratta henne i förväg, GRATTIS N, kul att åka på möte när man fyller år?
Fär väl se om vi ska gratulera henne imorgon, eller om det blir på söndag, jag hoppas att min andra syster S och hennes man S, har möjlighet att komma ner för att gratta henne, vi syns inte så ofta trots att de inte bor mer än 45 minuter härifrån.
Har inte pratat med min andra dotter K på några dagar, upplever att hon tycker det är jobbigt att prata med mig, nu när hon är arbetslös så tror jag att hon tycker att jag tjatar på henne. Jag brukar ju bara fråga hur det går att söka jobb och om hon hört nåt från dem där hon sökt jobb, tror att hon upplever det som tjat från mig, Det är inte så jag menar, jag vill henne bara väl, vet själv hur det är att vara arbetslös, och ju längre det går, ju svårare är det att komma ut på arbetsmarknaden, får verkligen tänka mig för vad jag säger när vi pratar.... Vet inte riktigt hur man ska agera, har ni nåt tips? Man kanske inte ska bry sig så mycket, hon kanske löser det där själv utan att nån förälder lägger sig i?
Ikväll när jag kom hem så var det minusgrader, har satt i motorvärmaren och kupévärmaren, vill att bilen ska vara isfri och varm när jag åker för att hämta Z. Känns jobbigt att kylan börjar att komma, det är ju inte vinter än, men den är på gång och ju äldre jag blir ju längre tycker jag att vintern känns, är det samma för er??
Ska försöka att avsluta detta nu, ni får en Nalle Puh att hålla tillgodo med:
När du trillar ner på någon räcker det inte att säga att du inte kunde hjälpa det, när allt kommer omkring kunde han förmodligen inte heller hjälpa att han hamnade under dig.
Nalle Puh
Vi hörs/syns
Kram
Hmm....som förälder vill man ju sina barn det bästa. Jag känner igen mig. Jag kan känna att jag ibland måste försöka hålla fingrarna borta så att de får en chans att visa att de kan själva...
så man inte är före dem hela tiden... så är det för mig iaf..
Sundsvallsmötet var väl bra?
Snart är det Göteborg, ser fram mot det!
Kram
>Gunzan:Vi får väl se, det där med Göteborg?
Kram